Mirrored: 16th of January 2025, 13:46 Settings: Loading the mirror... Original: popularhistoria.se Views: 15, 15 today
#[1]Popul�r Historia RSS feed [2]alternate IFRAME: [3]https://www.googletagmanager.com/ns.html?id=GTM-5HQ6KLM& [4]Brand logo [5]Prenumerera (BUTTON) ____________________ (BUTTON) (BUTTON) * [6]1900-tal * [7]1800-tal * [8]1700-tal * [9]Stormaktstid * [10]Vasatid * [11]Medeltid * [12]Vikingatid * [13]Forntid * [14]Prenumerera nu * [15]Om Popul�r Historia [ ] [16]G� till startsida ____________________ (BUTTON) * (BUTTON) Sveriges historia + [17]Sveriges historia + [18]1900-tal + [19]1800-tal + [20]1700-tal + [21]Utvandringen + [22]Vikingatid + [23]Stormaktstid + [24]Medeltid + [25]Vasatid + [26]Forntid + [27]Kungar drottningar + [28]Hovet * (BUTTON) Politik + [29]Politik + [30]Politiker + [31]Ideologier + [32]Kvinnokamp * (BUTTON) Krig + [33]Krig + [34]Svenska krig + [35]Andra v�rldskriget + [36]F�rsta v�rldskriget + [37]Kalla kriget + [38]Revolutioner + [39]Tredje riket + [40]Beredskapstiden + [41]Bef�lhavare * (BUTTON) Vardagsliv + [42]Vardagsliv + [43]Hygien h�lsa + [44]Mat dryck + [45]Traditioner + [46]Turism + [47]Sport + [48]Arbetsliv + [49]H�gtider * (BUTTON) Samh�lle + [50]Samh�lle + [51]Brott straff + [52]Utbildning + [53]Handel + [54]F�retag + [55]Medier * (BUTTON) Civilisationer + [56]Civilisationer + [57]Afrika + [58]Asien + [59]Regenter + [60]Romarriket + [61]Mellan�stern + [62]Egypten + [63]Antikens Grekland + [64]St�der + [65]Imperier + [66]USA + [67]Kolonialism + [68]Sydamerika * (BUTTON) Kultur + [69]Kultur + [70]Litteratur + [71]Mode + [72]Film teater + [73]Konst + [74]Hantverk + [75]Spr�k + [76]Fotografi + [77]Musik + [78]Filosofi + [79]F�rfattare + [80]Konstn�rer * (BUTTON) Vetenskap + [81]Vetenskap + [82]Medicin + [83]Arkeologi + [84]Uppt�ckare + [85]Biologi * (BUTTON) Teknik + [86]Teknik + [87]Uppfinnare + [88]Industri + [89]Trafik + [90]Arkitektur + [91]Byggnadsverk + [92]Sj�fart * (BUTTON) Religion + [93]Religion + [94]Kristendom + [95]Islam * [96]Nyheter * (BUTTON) Om popul�r Historia + [97]Vinnare i Popul�r Historias t�vlingar * [98]Om Popul�r Historia * [99]Prenumerera nu [100]Vardagsliv Halloween ... Halloween - en tradition full av sp�ken och gastar I bondesamh�llet skilde man p� olika former av geng�ngare. Tora Wall, folklorist p� Nordiska museet, reder ut begreppen inf�r halloweenfirandet. � Mary Evans/IBL Bildbyr� Text -- [101]Tora Wall 15 september 2023 (BUTTON) (BUTTON) (BUTTON) (BUTTON) URL copied to clipboard F�rest�llningen att d�da kan g� igen �r mycket gammal och finns �ver hela v�rlden. I det svenska bondesamh�llet trodde man p� flera olika former av d�dsv�sen. Inom folkloristiken delar man in dem i tre grupper: gastar, geng�ngare och sp�ken. I den levande trostraditionen fanns det dock inte n�gon skarp gr�ns mellan dessa. Inneh�lls�versikt 1. [102]Gastar hade d�tt en v�ldsam d�d 2. [103]Strandgastar - ilandflutna sj�m�n 3. [104]Mylingen hade d�dats som sp�dbarn 4. [105]Geng�ngare fick inte ro i graven 5. [106]Sp�kade av omsorg om de levande 6. [107]Sp�ken kunde vara huvudl�sa ryttare 7. [108]Fakta: Folktro Gastar hade d�tt en v�ldsam d�d Gasten var ett d�dsv�sen som hade f�rlorat sin personlighet - det gick inte att k�nna igen vem den d�de hade varit i livet. Personer som hade d�tt en v�ldsam d�d - sj�lvspillingar, drunknade, stupade soldater och mordoffer - och inte hamnat i vigd jord troddes kunna bli gastar. Gasten gav sig till k�nna om natten genom fruktansv�rda vr�l, och kunde h�nga sig p� ett vagnslass s� att h�sten inte orkade dra vagnen vidare. Den som nuddade eller blev fasth�llen av en gast blev sjuk. Det kallades f�r att bli gastkramad. Strandgastar - ilandflutna sj�m�n L�ngs kusterna i s�dra Sverige ber�ttade man om drunknade sj�m�n som fl�t i land p� str�nderna. Ofta f�rdes dessa inte till kyrkog�rden utan begravdes under ett r�se p� stranden. De troddes d� bli gastar och kallades strandgastar, strandvaskare eller strandd�ingar. I en s�gen fr�n s�dra Sverige ber�ttas det att strandgasten h�ngde sig p� ryggen p� den m�nniska som hade oturen att g� f�rbi om natten - gasten ville bli buren till vigd jord. Mylingen hade d�dats som sp�dbarn En form av gast som det ber�ttades om i hela Sverige var mylingen (i norra Sverige sade man utb�ling eller utkasting): ett nyf�tt sp�dbarn som d�dats av en ogift mor i ett f�rs�k att undkomma skammen. Mylingen ville enligt folktron avsl�ja modern som m�rdare. I en s�genvariant g�mmer mamman sitt d�da barn under golvet eller i en v�ggfast b�nk i ett rum d�r ungdomen brukar dansa. En kv�ll n�r de unga roar sig som b�st h�rs det en r�st som ropar: "Om det inte varit f�r saxen s� hade jag kommit upp och dansat med mamma." Modern faller ihop bl�dande och n�r de andra b�rjar leta hittar de ett barnlik med en sax p� magen. Saxen har mamman lagt dit f�r att hindra barnet fr�n att g� igen (j�rnf�rem�l troddes binda �vernaturliga krafter). I andra s�gner b�rjar mylingen dia mamman d� den finner henne och slutar inte f�rr�n den sugit allt blod ur modern, som d�r. Syftet med dessa s�gner var att varna ogifta kvinnor f�r sex f�re �ktenskapet och att skr�mma dem fr�n att d�da sina barn. Geng�ngare fick inte ro i graven Geng�ngaren beh�ll sina personlighetsdrag efter d�den och kunde allts�, till skillnad fr�n gasten, k�nnas igen som den person han eller hon hade varit i livet. Detta d�dsv�sen gick igen f�r att det inte kunde f� ro i graven - n�got i jordelivet var ouppklarat och beh�vde r�ttas till. Den d�de var kanske inte n�jd med sin begravning eller saknade n�got i graven. Eller ocks� hade geng�ngaren blivit m�rdad och visade sig tills omgivningen f�rstod hur det l�g till. En geng�ngare troddes ocks� kunna bli osalig om han eller hon uppf�rt sig illa i livet, och ville d� sona det. En s�genvariant ber�ttar om en rik gumma som i livet varit sn�l mot de fattiga. Hon gick sedan igen f�r att visa var hon g�mt sina pengar. Sp�kade av omsorg om de levande Men geng�ngaren kunde ocks� sp�ka av omsorg om de levande. Kvinnor som dog i barns�ng troddes kunna komma tillbaka f�r att se till att barnen fick det bra. De slutade inte att g� igen f�rr�n de fick l�fte om att barnen skulle bli v�l omh�ndertagna. I ber�ttelserna �r det oftast styvmodern som �r elak mot eller vanv�rdar den d�da kvinnans barn, ett motiv som vi k�nner igen fr�n folksagorna och som sannolikt speglar en vanligt f�rekommande oro. I folktron fanns �ven en f�rest�llning om d�da som gick igen om de levande s�rjde f�r mycket. Man ber�ttade till exempel om d�da barn som inte kunde f� ro i graven f�r moderns sorg. Kanske anv�ndes dessa s�gner f�r att hj�lpa f�r�ldrar, som f�rlorat ett barn, att g� vidare i livet. Sp�ken kunde vara huvudl�sa ryttare Sp�ken, slutligen, kallades de d�dsv�sen d�r uppenbarelsen av den d�des skepnad stod i centrum. Som exempel kan n�mnas ber�ttelser om vitaktiga gestalter eller huvudl�sa ryttare. Men ordet sp�ke kunde ocks� anv�ndas om gastar och geng�ngare. Tron p� sp�ken �r den mest livskraftiga av bondesamh�llets f�rest�llningar. M�nga i dagens samh�lle �r r�dda f�r m�rker och sp�ken - men det finns ocks� de som ber�ttar om d�da anh�riga som kommit tillbaka f�r att tr�sta och vaka �ver de levande. Fakta: Folktro * Vigd jord. I bondesamh�llets trosuppfattning hade begravningsplatsen avg�rande betydelse f�r om man skulle komma till himlen eller inte. Kyrkog�rdens jord var vigd �t Gud och det var endast den som vilade d�r som blev salig. M�rdare och sj�lvspillingar begravdes vid korsv�gar f�r att markera att de hade brutit mot Guds lag och inte f�rtj�nade att komma till himlen. Rester efter barnlik har hittats i kyrkog�rdsmurar, troligen g�mda av ogifta m�drar som f�rs�kt ge sina d�dade barn en plats i himlen. * Skydd mot de d�da. Korstecken och att n�mna Guds namn troddes hj�lpa om man m�tte ett sp�ke eller andra �vernaturliga v�sen. F�r att bli av med en geng�ngare kunde den modige ocks� fr�ga sp�ket varf�r vederb�rande gick igen och sedan hj�lpa honom eller henne att f� ro i graven. Pr�ster troddes ha kraft att l�sa den d�de tillbaka till graven och p� s� s�tt hj�lpa geng�ngaren till vila. * Sp�kdjur. �ven djur troddes kunna g� igen. Ett exempel �r s� kallade kyrkogrimar, ett v�sen som troddes vakta kyrkan mot tjuvar och vandaler. De var djur - ofta tuppar - som sades ha offrats genom att bli levande inmurade n�r kyrkan byggdes. Publicerad i Popul�r Historia 11/2009 L�s mer om halloween [109]Halloween - d�rf�r firar vi [110]D�rf�r firar vi alla helgons dag L�s ocks�: Traditioner Luciafirande utan kopplingar till helgonet Det moderna lussefirandet f�ddes 1927, men traditionen att lysa upp �rets l�ngsta natt �r betydligt �ldre �n s�. Pumpor f�r halloweenfirande p� University of Southern California i Los Angeles, 1890-talet. Traditioner Halloween - d�rf�r firar vi Halloween firas den 31 oktober, allts� kv�llen f�re alla helgons dag. Irl�ndska invandrare tog traditionen till USA, d�r pumpor fick ers�tta de s�llsynta k�lr�tterna. Men hur firas det? H�r �r fem fr�gor - och svar - om halloween. H�gtider D�rf�r firar vi alla helgons dag F�rsta g�ngen allhelgonadagen syns i k�llorna �r �r 1198. D�refter har h�gtiden haft en krokig v�g till dagens almanacka. Popul�r Historia * Bonnier Publications International AS * Postboks 543 * 1411 Kolbotn, Norge * Org. 977041066 * Ansvarig utgivare: Magnus Bergsten * KUNDTJ�NST * [111]Sj�lvbetj�ning * [112]Telefon: 08-555 454 00 Sociala medier * [113]Facebook L�s tidningen * [114]Prenumerera * [115]Ge bort prenumeration * [116]WYPE - Magazine * [117]Bonniershop * [118]MOREshop * [119]Om Popul�r Historia * [120]Kontakt Information * [121]Cookiepolicy * [122]Cookie-inst�llningar * [123]Personuppgiftspolicy * [124]Juridisk information References Visible links: 1. https://popularhistoria.se/feed/rss 2. https://popularhistoria.se/vardagsliv/spoken-och-gastar 3. https://www.googletagmanager.com/ns.html?id=GTM-5HQ6KLM& 4. https://popularhistoria.se/ 5. https://prenumeration.popularhistoria.se/brand/popular-historia/?media=Abonner_link 6. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/1900-tal 7. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/1800-tal 8. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/1700-talet 9. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/stormaktstiden 10. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/vasatiden 11. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/medeltiden 12. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/vikingatiden 13. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/forntid 14. https://prenumeration.popularhistoria.se/brand/popular-historia/?media=Abonner_link 15. https://popularhistoria.se/om-popular-historia 16. https://popularhistoria.se/ 17. https://popularhistoria.se/sveriges-historia 18. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/1900-tal 19. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/1800-tal 20. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/1700-talet 21. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/utvandringen 22. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/vikingatiden 23. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/stormaktstiden 24. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/medeltiden 25. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/vasatiden 26. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/forntid 27. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/kungar-drottningar 28. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/kungar-drottningar/hovet 29. https://popularhistoria.se/politik 30. https://popularhistoria.se/politik/politiker 31. https://popularhistoria.se/politik/ideologier 32. https://popularhistoria.se/politik/kvinnokamp 33. https://popularhistoria.se/krig 34. https://popularhistoria.se/krig/svenska-krig 35. https://popularhistoria.se/krig/andra-varldskriget 36. https://popularhistoria.se/krig/forsta-varldskriget 37. https://popularhistoria.se/krig/kalla-kriget 38. https://popularhistoria.se/krig/revolutioner 39. https://popularhistoria.se/krig/andra-varldskriget/tredje-riket 40. https://popularhistoria.se/krig/andra-varldskriget/beredskapstiden 41. https://popularhistoria.se/krig/befalhavare 42. https://popularhistoria.se/vardagsliv 43. https://popularhistoria.se/vardagsliv/hygien-halsa 44. https://popularhistoria.se/vardagsliv/mat-dryck 45. https://popularhistoria.se/vardagsliv/traditioner 46. https://popularhistoria.se/vardagsliv/turism 47. https://popularhistoria.se/vardagsliv/sport 48. https://popularhistoria.se/vardagsliv/arbetsliv 49. https://popularhistoria.se/vardagsliv/hogtider 50. https://popularhistoria.se/samhalle 51. https://popularhistoria.se/samhalle/brott-straff 52. https://popularhistoria.se/samhalle/utbildning 53. https://popularhistoria.se/samhalle/handel 54. https://popularhistoria.se/samhalle/foretag 55. https://popularhistoria.se/samhalle/medier 56. https://popularhistoria.se/civilisationer 57. https://popularhistoria.se/civilisationer/afrika 58. https://popularhistoria.se/civilisationer/asien 59. https://popularhistoria.se/civilisationer/regenter 60. https://popularhistoria.se/civilisationer/romarriket 61. https://popularhistoria.se/civilisationer/mellanostern 62. https://popularhistoria.se/civilisationer/mellanostern/egypten 63. https://popularhistoria.se/civilisationer/antikens-grekland 64. https://popularhistoria.se/civilisationer/stader 65. https://popularhistoria.se/civilisationer/imperier 66. https://popularhistoria.se/civilisationer/usa 67. https://popularhistoria.se/civilisationer/kolonialism 68. https://popularhistoria.se/civilisationer/sydamerika 69. https://popularhistoria.se/kultur 70. https://popularhistoria.se/kultur/litteratur 71. https://popularhistoria.se/kultur/mode 72. https://popularhistoria.se/kultur/film-teater 73. https://popularhistoria.se/kultur/konst 74. https://popularhistoria.se/kultur/hantverk 75. https://popularhistoria.se/kultur/sprak 76. https://popularhistoria.se/kultur/fotografi 77. https://popularhistoria.se/kultur/musik 78. https://popularhistoria.se/kultur/filosofi 79. https://popularhistoria.se/kultur/litteratur/forfattare 80. https://popularhistoria.se/kultur/konst/konstnarer 81. https://popularhistoria.se/vetenskap 82. https://popularhistoria.se/vetenskap/medicin 83. https://popularhistoria.se/vetenskap/arkeologi 84. https://popularhistoria.se/vetenskap/upptackare 85. https://popularhistoria.se/vetenskap/biologi 86. https://popularhistoria.se/teknik 87. https://popularhistoria.se/teknik/uppfinningar/uppfinnare 88. https://popularhistoria.se/teknik/industri 89. https://popularhistoria.se/teknik/trafik 90. https://popularhistoria.se/teknik/arkitektur 91. https://popularhistoria.se/teknik/arkitektur/byggnadsverk 92. https://popularhistoria.se/teknik/sjofart 93. https://popularhistoria.se/religion 94. https://popularhistoria.se/religion/kristendom 95. https://popularhistoria.se/religion/islam 96. https://popularhistoria.se/nyheter 97. https://popularhistoria.se/om-popular-historia/vinnare 98. https://popularhistoria.se/om-popular-historia 99. https://prenumeration.popularhistoria.se/brand/popular-historia/?media=Abonner_link 100. https://popularhistoria.se/vardagsliv 101. https://popularhistoria.se/author/tora-wall 102. https://popularhistoria.se/vardagsliv/spoken-och-gastar#Gastar-hade-dott-en-valdsam-dod 103. https://popularhistoria.se/vardagsliv/spoken-och-gastar#Strandgastar-ilandflutna-sjoman 104. https://popularhistoria.se/vardagsliv/spoken-och-gastar#Mylingen-hade-dodats-som-spadbarn 105. https://popularhistoria.se/vardagsliv/spoken-och-gastar#Gengangare-fick-inte-ro-i-graven 106. https://popularhistoria.se/vardagsliv/spoken-och-gastar#Spokade-av-omsorg-om-de-levande 107. https://popularhistoria.se/vardagsliv/spoken-och-gastar#Spoken-kunde-vara-huvudlosa-ryttare 108. https://popularhistoria.se/vardagsliv/spoken-och-gastar#Fakta-Folktro 109. https://popularhistoria.se/vardagsliv/traditioner/allt-du-behover-veta-om-halloween 110. https://popularhistoria.se/vardagsliv/hogtider/darfor-firar-vi-alla-helgons-dag 111. https://kundtjanst.nu/ 112. https://kundtjanst.nu/ 113. https://www.facebook.com/popularhistoria 114. https://prenumeration.popularhistoria.se/brand/popular-historia/?media=Abonner_link 115. https://tidningsgava.se/giftcard/gkw-2020-phi-361532/ 116. https://wypemagazine.se/ 117. https://bonniershop.nu/ 118. https://moreshop.se/ 119. https://popularhistoria.se/om-popular-historia 120. https://popularhistoria.se/kundtjanst 121. https://bonnierpublications.com/cookiepolicy/ 122. https://popularhistoria.se/vardagsliv/spoken-och-gastar#cookie 123. https://bonnierpublications.com/personuppgiftspolicy-fi/ 124. https://popularhistoria.se/juridisk-information Hidden links: 126. https://popularhistoria.se/ 127. https://popularhistoria.se/vardagsliv/traditioner/luciafirande-utan-kopplingar-till-helgonet 128. https://popularhistoria.se/vardagsliv/traditioner/allt-du-behover-veta-om-halloween 129. https://popularhistoria.se/vardagsliv/hogtider/darfor-firar-vi-alla-helgons-dag